En uppmärksammad dom föll den 7 februari 2025 när Kammarrätten i Jönköping avslog Spelinspektionens överklagande i målet mot betaltjänstbolaget Zimpler AB. I centrum står ett föreläggande från juli 2023 där Spelinspektionen krävde att Zimpler omedelbart skulle sluta erbjuda tjänster innehållande BankID till spelbolag utan svensk licens.
Kammarrätten konstaterar dock att Spelinspektionens resonemang inte håller inför lagen vilket innebär att det ursprungliga vitesföreläggandet mot Zimpler inte längre är giltigt. Domen sätter nytt ljus på hur spellagen ska tolkas och vilka beviskrav som gäller när myndigheter vill ingripa.
Bakgrund till tvisten
Spelinspektionen har sedan omregleringen av den svenska spelmarknaden år 2019 haft uppgiften att bevaka att endast licensierade aktörer riktar sig mot svenska konsumenter. Vid upptäckt av misstänkt olaglig verksamhet kan myndigheten ingripa genom förelägganden eller andra sanktioner.
I fallet Zimpler handlade det om att betaltjänstbolaget påstås ha möjliggjort transaktioner för spelbolag utan svensk licens. Dessa bolag, menade Spelinspektionen, vände sig till svenska spelare via BankID, ett system som i huvudsak används i Sverige. Därför betraktades Zimplers tjänster som ett slags indirekt stöd till verksamhet i strid med spellagen.
Förvaltningsrättens dom
När Zimpler överklagade Spelinspektionens föreläggande tog Förvaltningsrätten i Linköping sig an ärendet under 2024. Domstolen slog i maj samma år fast att Spelinspektionen inte hade klarlagt att Zimpler faktiskt främjat olagligt spel. En central punkt var att spelbolag kan vara globalt tillgängliga utan att uttryckligen “rikta sig” till just Sverige.
Förvaltningsrätten menade också att det förelagda förbudet var för allmänt utformat eftersom inget specifikt nämndes om vilka spelbolag Zimpler absolut inte fick samarbeta med. Därmed upphävdes myndighetens ursprungliga beslut.
Kammarrättens avgörande
Trots förvaltningsrättens dom valde Spelinspektionen att överklaga och tog ärendet vidare till Kammarrätten i Jönköping. Beslutet från kammarrätten offentliggjordes den 7 februari 2025 och gick samma väg som förvaltningsrätten.
Domstolen ansåg att Spelinspektionen inte tydligt kunde bevisa att Zimpler kände till eller borde ha insett att deras tjänster uteslutande nyttjades för olaglig spelverksamhet riktad mot svenska kunder. Lagen saknar, påpekade Kammarrätten, tydliga kriterier för när ett internationellt spelbolags tjänster verkligen kan sägas rikta sig till Sverige.
Reaktioner från Zimpler och myndigheter
Zimpler har välkomnat Kammarrättens dom och menar att de hela tiden följt de förpliktelser som åligger dem som betaltjänstleverantör. Samtidigt uttrycker de en önskan om klara regelverk för att undvika långdragna tvister. Spelinspektionen har ännu inte uttalat sig om några nya åtgärder men tidigare har myndighetens generaldirektör betonat behovet av att skärpa regelverket så att olicensierade bolag inte ska kunna undgå tillsyn. I bakgrunden finns även en diskussion om hur långt svenska myndigheter kan gå för att blockera betalningslösningar till aktörer med en oklar licensstatus.
Juridiska aspekter och argument
Enligt spellagen (2018:1138) är det inte automatiskt olagligt att spelbolag utan svensk licens är åtkomliga från Sverige så länge bolagen inte aktivt riktar sig hit. Kammarrätten understryker att vitesförelägganden ska vara precisa vilket enligt domstolen inte uppfylldes i detta fall.
Spelinspektionen hävdade att BankID i sig är en svensk identifieringsmetod och därmed ett tecken på att spelbolagen riktar sig mot svenska spelare. Domstolen ställde sig dock tveksam till om detta argument räcker för att bevisa att spelutbudet är primärt inriktat på Sverige, i synnerhet när andra länder också kan nyttja liknande teknik.
Påverkan på spelmarknaden
Domen belyser en viktig fråga för spelmarknaden. Gränsdragningen mellan vad som är globalt åtkomligt och vad som specifikt riktas mot Sverige. För licensierade bolag som följer regelverket kan det innebära att man får en konkurrensnackdel om olicensierade aktörer fortsätter erbjuda tjänster utan sanktioner.
Samtidigt betonar kritiker att det krävs mer träffsäkra metoder för att skydda svenska spelare. Zimplers fall visar att myndigheternas verktyg kan vara otillräckliga eller för generella, vilket skapar en otydlig rättsbild för både betaltjänstbolag och speloperatörer.
Framtida utmaningar
Domen lämnar flera frågor obesvarade. Spelinspektionen kan komma att söka nya angreppssätt för att stänga ute olicensierade spelbolag, exempelvis via andra betalsystem eller genom samarbete med Finansinspektionen.
Samtidigt är det oklart hur framtida rättsprocesser kommer att bedöma “riktning” mot Sverige då BankID bara är en av flera möjligheter som spelaktörer kan använda. Flera experter menar att lagstiftaren bör komplettera spellagen med mer konkret vägledning för att förhindra en upprepning av liknande mål. Zimplers seger kan därför både inspirera och utmana andra betalningsleverantörer.