ASEAN-länderna har gått samman för att bekämpa det växande problemet med illegalt onlinespel och relaterad kriminalitet. Under ett möte i Langkawi, Malaysia, den 19 januari enades ministrarna om att skärpa åtgärderna mot cyberbrott. Samtidigt erbjuder Kina sin hjälp för att slå mot kriminella nätverk som utnyttjar regionen. 

Detta är ett svar på ökningen av online spel under covid-19-pandemin som skapat möjligheter för olagliga operatörer. Målet är tydligt: att stärka samarbetet mellan medlemsländerna och skydda människors säkerhet.

Orsaker bakom den illegala boomen

En av de främsta anledningarna till att illegalt onlinespel vuxit så kraftigt i Sydostasien är den snabba digitala utvecklingen under och efter covid-19-pandemin. När fysiska casinon och spelhallar tvingades stänga fann kriminella aktörer nya vägar att locka spelare via internet. Den ökat uppkopplade befolkningen i länder som Malaysia, Filippinerna och Kambodja gjorde det enkelt att nå en bred publik. 

Samtidigt har rättsliga kryphål och varierande spellagar mellan ASEAN-länder bidragit till ett fragmenterat landskap. Detta gör det svårt för myndigheter att spåra och begränsa olagliga spelplattformar. Bristen på enhetliga regelverk skapar utrymme för cyberbrottslingar som tvättar pengar och bedrar spelare utan större risk för upptäckt. Dessutom är kinesiska spelare en lukrativ målgrupp då spel är olagligt på fastlandet och efterfrågan där ökat lavinartat.

Konsekvenser för regionen

Den illegala spelverksamheten för med sig omfattande problem för både enskilda individer och för samhällsekonomin. Människor som fastnar i online spel riskerar att drabbas av skuldsättning, psykisk ohälsa och ibland även utsättas för utpressning av kriminella nätverk. Samtidigt tappar staterna potentiella skatteintäkter när pengarna flödar bort från de lagliga alternativen. Dessutom kan ligor som specialiserar sig på människohandel använda spelplattformarna för att finansiera annan brottslig verksamhet.

När penningtvätt och bedrägerier blir mer utbredda drabbas förtroendet för finansiella institutioner vilket i sin tur kan bromsa ekonomiska investeringar. Turistindustrin påverkas också, särskilt i områden där spelrelaterad kriminalitet fått fotfäste. Det skapar en negativ bild av hela regionen och kan på sikt underminera ASEAN-ländernas ambition att locka utländskt kapital och seriösa företagsetableringar.

Exemplet Filippinerna

Filippinerna är ett tydligt exempel på hur snabbt en uppblomstrande spelindustri kan urarta. Landets tidigare regering hoppades att de så kallade Philippine Offshore Gaming Operations (POGOs) skulle ge betydande skatteintäkter efter pandemin. Istället uppstod en miljö där cyberbrott, bedrägerier och till och med kidnappningar blev vanligare. När kriminella nätverk såg chansen etablerade de sig i olika regioner och drog nytta av en ofta fragmenterad tillsyn. 

President Ferdinand Marcos Jr valde till slut att förbjuda hela branschen för att stoppa den negativa spiralen. Trots detta kvarstår flera illegala verksamheter under radarn och många arbetare vittnar om brutala förhållanden med hot och tvång. Fallet Filippinerna visar hur snabbt en lukrativ affärsmöjlighet kan övergå i ett allvarligt samhällsproblem om reglering och tillsyn brister.

Mänskliga konsekvenser och människohandel

En av de mest alarmerande följderna av den illegala spelboomen är den omfattande människohandeln som äger rum i flera ASEAN-länder. Kriminella nätverk lockar arbetssökande med löften om välbetalda jobb inom IT eller kundtjänst men i verkligheten hamnar de i isolerade spelanläggningar. 

Där tvingas de lura andra genom digitala spelbaserade bedrägerier eller falska investeringsmöjligheter. I vissa fall riskerar dessa arbetare misshandel eller ännu värre om de inte uppfyller dagliga kvoter för att locka in fler offer.

Drabbar människor från ekonomiskt utsatta områden

Denna exploatering drabbar ofta människor från ekonomiskt utsatta områden som saknar tillgång till rättsligt skydd. De saknar pass och legitima kontrakt vilket gör det nästintill omöjligt för dem att fly. Dessutom minskar chansen att myndigheter får vetskap om deras situation, särskilt i regioner där lagstiftning är svag eller polisen är underfinansierad. 

Detta skapar en ond cirkel av rädsla och utsatthet, samtidigt som de kriminella nätverken fortsätter att tjäna stora summor på andras lidande.

Samarbete och framtida åtgärder

Som ett steg mot lösningen har ASEAN-länderna enats om att bilda arbetsgrupper och datorbaserade kriscenter för att snabbt identifiera och åtgärda cyberhot. Tanken är att dela information i realtid som försvårar för kriminella aktörer att gömma sig bakom landsgränser med olika regelverk. Kinas inblandning innebär dessutom extra resurser och politisk tyngd, särskilt eftersom stora delar av spelmarknaden riktar sig mot kinesiska konsumenter.

Förhoppningen är att tydliga lagar, hårdare straff och effektivare övervakning ska bidra till att skapa en mer säker miljö för både spelare och arbetare. Organisationer som USIP (United States Institute of Peace) pekar på vikten av att stänga ned olagliga anläggningar och erbjuda stöd åt dem som utnyttjas. 

Därtill krävs en brett förankrad strategi,där både regeringar och globala institutioner samarbetar för att förhindra att nya spelcentra uppstår i andra delar av regionen.